Värme och varmvattenförsörjning
Värmen och det varma vattnet i området kommer från samfällighetens gemensamma panncentral.
Värmen distribueras via kulvertsystemet till varje fastighet, där den enskilde husägaren har egna radiatorer och varmvattenberedare.
Samfälligheten ansvarar för:
Panncentral och värmeväxlare
Kulvertsystemet fram till fastighetens anslutningspunkt
Huvudledningar för varm- och kallvatten
Fastighetsägaren ansvarar för:
Rör, radiatorer och ventiler inne i huset
Vatteninstallationer från anslutningen i huset
Att hålla värmesystemet luftat och fungerande
Varje hus är anslutet till samfällighetens värmesystem via en egen abonnentcentral (även kallad värmeomformare).
Fastighetsägaren abonnerar på värmeeffekt från samfällighetens panncentral.
Abonnentcentralen består i huvudsak av:
värmeväxlare
ackumulatortank
cirkulationspumpar
reglerventil
shuntventil och kringutrustning
Utseendet kan variera beroende på om den ursprungliga omformaren bytts ut eller moderniserats. Nyare konstruktioner ska i huvudsak följa samma principer som de ursprunglig.


I abonnentcentralen växlas primärvattnet (från samfällighetens kulvertsystem) mot husets sekundärvatten, som värms i en ackumulatortank.
En automatisk reglerventil styr flödet av primärvatten till huset.
Reglerventilen är kopplad till en temperaturgivare i ackumulatortanken.
När temperaturen stiger över inställt värde (t.ex. 60 °C) stängs flödet successivt.
När temperaturen sjunker ett visst antal grader (s.k. P-band) öppnas ventilen igen.
På så vis hålls temperaturen i ackumulatortanken jämn och effektiv.
Det uppvärmda sekundärvattnet cirkulerar sedan i husets eget värmesystem via en cirkulationspump och shuntventil, och värmer bostaden genom radiatorerna.
Shuntventilen används för att reglera värmen i huset.
Om det känns för varmt, kan shunten stängas något. Vid cirka +12 °C utomhustemperatur kan shunten normalt stängas helt för att hålla 20–22 °C inomhus.
Vill man helt stänga av värmetillförseln under sommaren, bör även huvudavstängningsventilen till radiatorerna stängas.
Stäng av cirkulationspumpen under den varma årstiden för att spara el och undvika susljud i ventilerna.
Om pumpen inte startar efter längre stillestånd kan du:knacka lätt på pumpen med en mjuk klubba,lossa skruven i axeländan och vrida runt pumpaxeln manuellt.
Om pumpen låter illa efter start kan det bero på luft i systemet – lufta pumpen via skruven.
Kontrollera regelbundet att systemet inte läcker och att ventiler fungerar smidigt.
Temperaturen i enskilda rum kan finjusteras med termostaterna på elementen.
Vid ojämn värme kan radiatorerna behöva luftas.
Om problemet kvarstår kan det bero på cirkulationen i systemet – kontakta i så fall en VVS-firma.
Husen har självdragsventilation.
För att systemet ska fungera korrekt måste friskluftsventilerna vara öppna.
Kontrollera och rengör frånluftsdon regelbundet, särskilt i kök och badrum.
Stängda ventiler eller igensatta don försämrar luftflödet och kan leda till fuktproblem, kallras och dålig inomhusluft.
Länga 2, 6, 12 och länga 22 har tilläggsisolerat sina vindar sedan värmemätningen infördes (2009).
Därutöver har några enskilda hus i längorna tilläggsisolerats. Vi de uppföljning av länga 6, visade sig att energiförbrukningen sjönk ca 10 % efter tilläggsisoleringen som genomsnittligt resultat för samtliga hus i längan. Med ROT-avdrag så kan kostnaden för en tilläggsisolering av en länga var betald på tre år genom en lägre energiräkning från samfällighetsföreningen.
Se till att elementen är luftade och att det är rätt tryck i systemet.
Ha pannan inställd så att den arbetar optimalt. Ett sätt att kolla det är att ta reda på vad man har för in/ut-temperatur på vattnet till pannan; Ju större skillnad, desto effektivare (och lägre...) förbrukning.
Rören till pannan kan behöva bytas. När rör har bytts har man ibland kunnat se att de varit så igen-ärgade att man kanske haft högst 20% genomströmning kvar.
Treglasfönster.
Byta panel/tilläggsisolera. Det kan också vara så att man har gammal isolering i väggarna som "trillat" ner, så att det bara är panel på vissa ställen.
Se över husets luftflöden. Helst ska man ha friskluftsintag på en sida av huset och utluft på andra. I trevåningshusen så sitter ju de huvudsakliga utluftkanalerna i badrummen. Då ska man bara ha friskluftsintag på baksidan av huset. I tvåvåningshusen kan det vara lite klurigare, eftersom toaletten på övre plan sitter i mitten av huset. Ett alternativ då är att se till att ha en köksfläkt som har ett "underhållsläge", och på så sätt förmå luften att passera från baksidan över hela planet.
De flesta tilluftsventiler går att reglera flödet på, och på vintern kan man p g a temperaturskillnaderna mellan ute och inne ha dem betydligt mer stängda och ändå få samma luftflöde.
Har man någon form av mekanisk fläkt kopplad till utluftskanalerna, så ska man tänka på att den såklart drar med sig extra varmluft ut.
Kolla tätning kring dörrar, fönster, lister o s v. Speciellt när det är minusgrader ute så brukar det vara ganska enkelt att gå runt och känna om det drar in någonstans. Tätningslister och spackel/fog kan göra mycket för att täta till!
Om man haft en gammal kyl/frys och byter till en nyare kan faktiskt värmekostnaden gå upp! Detta eftersom en gammal kyl/frys som funkar dåligt avger ganska mycket värme. Totalt sett är det såklart ändå bra att byta, både för miljön men även ekonomiskt, eftersom en ineffektiv kyl/frys såklart drar mer el.
Framför allt på undervåningen kan det vara bra att se till att man har en riktig tjock matta som täcker hela golvet, eller ännu hellre isolrerar det på det riktigt. Dock, man måste då såklart se till att det nya golvet blir ventilerat, annars kan man få problem med fuktskador och mögel.
Man kan prova sätta in "elementreflektorer", d v s en slags reflekterande film som man monterar bakom elementen, vilket gör att mer av värmen går in i rummet.