Det uppvärmda sekundärvattnet i ackumulatorn används även för att värma tappvarmvattnet till bad, dusch och disk.
I den ursprungliga modellen innehåller ackumulatortanken ytterligare en värmeomformare som värmer det kommunala dricksvattnet.
Vid byte ska denna funktion ändras till förrådsberedare (se punkt 4:4).
När ackumulatorn är fulladdad och inget varmvatten används, antar tappvattnet nästan samma temperatur som ackumulatorn – normalt cirka 60 °C.
Vid tappning sjunker temperaturen naturligtvis eftersom kallt vatten strömmar in och kyler ackumulatorn.
💡 Tips:
En termostatventil i varmvattenledningen kan med fördel installeras.
Den blandar in kallvatten så att temperaturen i kranen eller duschen hålls på en jämn nivå, t.ex. 40 °C.
Det förhindrar skållningsolyckor och minskar varmvattenförbrukningen.
Vissa hus med ursprunglig abonnentcentral kan ha svårt att snabbt fylla ett badkar med varmt vatten.
Detta beror oftast på att kranen öppnas för mycket, vilket kyler vattnet.
Om man minskar flödet och tappar upp badet lite långsammare, stiger temperaturen igen.
När vatten värms utvidgas det, och när det svalnar krymper det. För att hantera detta är en expansionstank ansluten till ackumulatorn.
Tanken är uppdelad i två delar med ett membran:
På ena sidan finns sekundärvattnet från ackumulatorn.
På den andra finns luft.
När vattnet värms upp utvidgas det och pressas in i expansionstanken. Membranet trycker då ihop luften tills ett jämviktsläge uppnås. Eftersom luftvolymen är mycket större än vattenvolymen hålls trycket i systemet nästan konstant.
Expansionstanken har kortare livslängd än abonnentcentralen – räkna med byte eller påfyllning av luft efter 5–10 år.
Om luft läcker ut ur tanken med tiden upphör buffertfunktionen. Då kan trycket variera kraftigt och säkerhetsventilen börja öppna regelbundet.
En ventil som öppnar ofta blir till slut otät och kan orsaka läckage.
Om säkerhetsventilen inte öppnar vid övertryck finns risk för att rörsystemet sprängs, vilket kan orsaka allvarliga vattenskador.
🔴 Viktigt!
Om trycket i systemet förändras märkbart mellan varmt och kallt läge, måste expansionstanken bytas eller återfyllas med luft.
Systemet fylls via en kallvattenanslutning till tanken/ackumulatorn.
Normalt tryck vid kallt system: 0,5–1,0 kg.
💡 Tips:
För högt tryck kan tyda på läckage i varmvattenberedaren.
Om säkerhetsventilen “droppar” och vattnet är svagt grönfärgat, kontakta styrelsen omgående – beredaren måste repareras eller bytas.
Området försörjs med dricksvatten från Nacka kommun via tio separata vattenmätare.
Ledningarna går både i mark och genom fastigheternas källare, parallellt med värmekulverten.
Mätare och huvudavstängningar för vattnet finns i låsta nedstigningsbrunnar runt om i området.
Den enskilde fastighetsägaren kan inte själv stänga av huvudvattnet vid huset. Vid behov av t.ex. ventilbyte eller reparation krävs kontakt med styrelsen, som ansvarar för åtkomst till huvudavstängningen.
Eftersom flera hus kan påverkas av samma avstängning är det bra om grannar samordnar underhållsarbete – t.ex. byte av gamla ventiler.
Vid akut läckage eller behov av omedelbar avstängning, och om styrelsen inte kan nås i tid, får låset till brunnen forceras (t.ex. med bultsax).
Efter åtgärd ska styrelsen alltid underrättas, så att brunnsluckan kan låsas igen.
💡 Tips:
Ta reda på var just ditt hus huvudavstängning finns.
👉 Klicka här för karta.
K-hus (3 våningar):
3 + 2 st avstängningsventiler.
De två extra är ventiler till bevattningskranar utanför huset.
S-hus (2 våningar):
2 + 1 st avstängningsventiler.
Under vintertid, vid risk för frost, är det mycket viktigt att dessa kranar stängs och att ledningarna tappas ur via avtappningsventilerna.
Avloppsvattnet leds från varje förbrukningsställe genom rör till en ledning under källargolvet.
Systemet luftas genom ett rör upp genom yttertaket.
Rensluckor finns ovan källargolv vid varje spillvattenstam.
Rensbrunn för ledningen under källargolv finns i vissa hus – se karta.
Utomhus leds spillvattnet med självfall till kommunens huvudledningar på Rudsjövägen och Knut Stangenbergs väg.
Fastighetsägaren ansvarar för underhåll och rensning av avlopp inom den egna fastigheten.
De gemensamma utvändiga ledningarna rensas via nedstigningsbrunnar på uppdrag av styrelsen.